.

Jag är med i donationsregistret och har länge funderat på att bli blodgivare samt
stamcellsdonator. För mig känns det som någonting väldigt givet. Att man som
individ hjälper till i den mån man kan.

Det är det som är så tråkigt med dagens Sverige.
Vi lever i ett individualistiskt samhälle och många utav oss har inte
förstått att den enda vägen till lycka och rättvisa är gemensamt uppoffrande.

Vi kan likna det här med skattepengar med att donera.
Att dela med sig utav sitt blod är som att man till samhället
ger en del utav sin inkomst. Den delen får du, och våra landskamrater tillbaka
genom samhällets olika statliga instanser. Man ger utav sin inkomst, inte bara
till sig själv men även dem som har det sämre ställt. De som är beroende utav
att vi delar med oss. De som inte hade haft råd med det som du tar för givet.

Se dina skattepengar som ett hjärta åt en fattig. Utan den som pumpar finns det inget liv.

Nu är det lite drygt två månader kvar till min efterlängtade 20-årsdag.
Jag vet att jag fortfarande är ung men när man tittar tillbaka på hur världen
var då, de stora nyhetshändelserna, hur folk var klädda eller hur den senaste
tekniken såg ut känner man sig gammal ..

Wow. Vad härligt klämkäckt allt var! Hoppas ni inser ironin i det hela.
Nu har jag fått nog utav år 1990, tillbaka till verkligheten.

Det finns någonting jag bär med mig hela tiden. En slags rädsla.
Den har funnits där under större delen utav mitt liv.
Vid lycka och varma dagar.
Vid tårar som blandar sig med regnet.

Det är inte många gånger jag har försökt förklara för någon hur jag känner.
Jag skäms. Det är ändå ingen som förstår.

Jag vill skrika efter tröst och förståelse. Men jag vågar inte.
Jag skäms. Det är ändå ingen som förstår.

Det finns någonting jag bär med mig hela tiden. En slags rädsla.
Den har funnits där under större delen utav mitt liv.
Jag vet att jag ska försöka leva i nuet och bara låta framtiden ske.
Vid lycka och varma dagar.
Vid tårar som blandar sig med regnet.

Lovade för några dagar sedan då jag la upp klippet på Maudan att skriva
lite om friskolor. Ta mig inte för centerpartist nu bara, herregud!


I dagens Sverige råder en form av betygsinflation. Detta är ett stort
problem främst bland Sveriges friskolor. Hur kan detta komma sig?

Jo, skolorna vill skapa ett bra rykte kring sig för att locka till elever.
Utgågna elever med höga betyg är ett sätt för dem att visa att utbildningen och kvalitén
på lärarna är mycket god. Problemet med detta är;

1. Det skapar en orättvisa ute på utbildningsmarknaden. De som inte gjort sig
förtjänta utav sina betyg tar platser ifrån dem som egentligen har en större kunskap inom ämnena.

2. Elever ifrån de friskolor det rör sig om får bristfällig kunskap - dvs; de håller inte måtten och
får det svårare i framtiden.

Det är många som berörs utav detta. En stor del utav vår ungdom!
Vi kan ta en kille i min förra gymnasieklass som exempel. Låt oss kalla honom för Adam. Adam valde att gå på en friskola under högstadiet. Denna friskola var kända för att vara "snälla med betygen". Adam var en utav de duktigare i sin klass och fick mycket bra betyg. Då han skulle börja på gymnasiet valde han att läsa natur - Inte skulle det vara någon omöjlighet för en sådan pass duktig pojke? Det kunde bara gå utmärkt!

Men inte .. Adam fick bekymmer. Han hade svårt att hinna med klasskamraterna och kände att han sedan tidigare låg efter i sin utbildning.

Ska det behöva vara på detta viset? Ska inte alla få lika grundutbildning där betygen baseras på elevens faktiska kunskaper? Elever ska väl inte behöva lida för att sin skolas välgång och fina rykte? Friskolor är inte vägen att gå för ett rättvist samhälle!

Ekar plånboken tom? Är du sugen på att ta med din käresta på bio?

- Svarar du "ja" på ovanstående frågor är detta något för dig!
Jag är kåt på gratisprylar och därför har jag blivit medlem i gratisbio.se
Det tycker jag att ni också kan testa på! http://www.gratisbio.se/?RecruiterID=300801

Ni är endast ett klick ifrån gratis biobiljetter, roliga tävlingar samt mycket annat.

Valet kryper sig närmare och närmare. Tänkte fokusera lite smått kring detta de kommande
månaderna då politik ligger mig varmt om hjärtat. Eller varmt och varmt .. snarare ljummet kanske.



Såg denna härliga lilla dam när jag klickade mig runt på SVT's valspecial-sidor.
Om ett pris med titeln "Sveriges jobbigaste röst" skulle delas ut hade jag ijte varit sen med
att nominera denna näsvisa lilla filur. Also Known As Maud Olofsson.

Hur som helst, nu kommer jag in på massa nonsens som vanligt.
Nu stör Pierre en massa så inget vettigt blir skrivet. Dumma karl, han är en riktig retsticka!
Återkommer imorgon och då tänker jag ta upp det här med friskolor.

G-night over and out!

Jag har tankar jag inte vågar prata med dig om. Tankar jag knappt själv vågar tänka.

Kan du förstå?

Jag har åtminstone så vitt jag vet eller minns aldrig haft migrän.
Däremot har jag många gånger suckat åt de som haft det och kallat dem
för någonting i stil med "klenisar". Nu får dem sin revansch för här sitter jag med migrän
och ett huvud som vill explodera. Aj! Vill bara lägga mig i sängen och dö. Så, farväl.


.. Nej, just det. Kan jag ju inte för jobbet väntar.

Pierre hälsar att livet är en blomma.

Jag saknar Pierre, alldeles jobbigt för mycket.

Gick inte att skicka tillbaks helveteslinserna.
Istället säljer jag nu dem. Ett utav paren är redan sålda och ett annat ligger
uppe på tradera. Mest för att kolla intresset där - om det är lågt säljer jag dem
till någon inom mitt stora kontaktnät *skryter*

Ta en titt och lägg ett bud!

http://www.tradera.com/Nya-fargade-linser-SMARAGDGRONA--auktion_340738_113858949

Ett beslut
Ett snabbt beslut
Att på en sekund förstöra något
Att på en sekund förstöra vad som kunde ha blivit början på något nytt
Att på en sekund förstöra den tråd av upp- och nedgångar som vi kallar vårt liv
Att på en sekund våga ta beslutet och gå vidare

Hittade den här dikten på datorn som jag skrev någon gång anno 2008.
Minns det som igår och vet precis vad den handlar om och hur jag kände.

Jag tror det är därför jag skriver och alltid har skrivit mycket dikter.
De speglar min själ och ger mig förmågan att kunna resa i tiden på
ett helt annat sätt än minnen faktiskt kan.

Nu ska jag kolla lite SATC och sen sova. God natt min skatt!

Kära dagbok.

Idag är jag lite sur. Sur på mig själv och ett linsföretag, eller vad i h-vete man ska kalla dem.
Ett lurendrejeriföretag passar egentligen bättre in.

Fick för mig att testa på färgade månadslinser. De var fina osv men satt ganska dåligt
på mig eftersom jag har rätt små irisar. Små ögon med andra ord - KINESÖGON.
Därför försökte jag ringe lurendrejeriföretaget för att säga upp mitt abonnemang
hos dem. Ringde och ringde, satt i kö i en halvtimme men kom inte fram.

Såhär höll det på några gånger. Sedan testade jag att skicka ett mail för att avbryta
min prenumeration utav linser hos dem, tror ni att jag fick ett svar där? Såklart inte.

Istället dyker det upp ett nytt paket i brevlådan, denna gången med en räkning
på 900 spänn. Kuken också .. Jag som hade funderat på att köpa en aukustisk
gitarr för min skatteåterbäring. Tänkte sitta hemma och plinka på den efter jobbet
när resten utav världen är ute och roa sig i sommar.

Istället får jag roa mig med färgade linser, heja!

- vem bryr sig om hur dagarna går, de vandrar som de vill.