.

Det finns någonting jag bär med mig hela tiden. En slags rädsla.
Den har funnits där under större delen utav mitt liv.
Vid lycka och varma dagar.
Vid tårar som blandar sig med regnet.

Det är inte många gånger jag har försökt förklara för någon hur jag känner.
Jag skäms. Det är ändå ingen som förstår.

Jag vill skrika efter tröst och förståelse. Men jag vågar inte.
Jag skäms. Det är ändå ingen som förstår.

Det finns någonting jag bär med mig hela tiden. En slags rädsla.
Den har funnits där under större delen utav mitt liv.
Jag vet att jag ska försöka leva i nuet och bara låta framtiden ske.
Vid lycka och varma dagar.
Vid tårar som blandar sig med regnet.